Exempel på litterära figurer
-
Nikolaj Malmsten
Man
Tidigare arbetade han för bl.a. Interpol i Paris, men nu är han kriminalinspektör vid Stockholmsgruppen, en specialenhet inom NOA, som Lotta Luxenburg berättar om en serie polisromaner. Nikolaj Malmsten har mörkt, lite lockigt hår, charmigt leende och ett litet ärr i pannan. Han har ett skakigt förhållande med sin f.d. sambo Maria, och han jobbar ofta i par med kollegan Isabella Knyckare.
Förekommer i:
-
Ted (Edward) Conkaffey
Man
Han heter Edward Conkaffey, men är känd som Ted, och förlorade såväl sitt polisjobb som sin familj sedan han anklagats för sexövergrepp mot en ung flicka. Han friades, men skvallret dog inte, och han bor nu ensam med sju gäss samt en hund. Han är lång och muskulös, med svart hår och blå ögon, och arbetar ibland med en ung kvinnlig privatdetektiv, Amanda Pharrell, i böcker av Candice Fox.
Förekommer i:
-
Maurice Wallion
Man
Journalist på Dagsnyheterna i Stockholm i början av förra seklet, och – försäkrar hans skapare Jul(ius) Regis – internationellt känd som ”detektivreportern”. Maurice Wallion är lång och slätrakad, har djup röst, grå ögon, bred panna och framskjutande haka. Han har även en enastående förmåga att få såväl tidningens redaktion som polisen att följa hans anvisningar då han utreder ett brott.
Förekommer i:
-
Max Wolfe
Man
Kriminalare i London, och enligt författaren Tony Parsons en mycket vanlig man med ett mycket vanligt utseende. Dock är han en envis och skicklig polis med ett hårt yttre och ett mjukt inre. Han är runt 30 år gammal, hans familj i våningen i Smithfield består av hans lilla dotter och en hund. Han har sömnproblem och är fortfarande förälskad i sin ex-hustru. Och så är han en duktig boxare…
Förekommer i:
