Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Kathy Mallory

    Kvinna

    Kathleen ”Kathy” Mallory är lång, blond, grönögd och vacker. Dessutom är hon – enligt sin skapare Carol O’Connell – en sociopat som kan vara både känslokall och hänsynslös. Efter att som sexåring ha bevittnat mordet på sin mor var Kathy Mallory ett gatubarn tills hon adopterades av en poliskommissarie. Uppmuntrad av honom blev hon polisdetektiv. Hon saknar inte beundrare, men lever ensam.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödens sköna konst Bild på bokomslag för Mannen som ljög Bild på bokomslag för Ängel av sten Bild på bokomslag för Blues för Louisa
  • Ingrid Bergman

    Kvinna

    Kriminalkommissarie i Göteborg som lever för sitt arbete; hennes privatliv inskränker sig i stort sett till golf med några vänner. Ändå hopas inte minst just privata problem över henne i böckerna av Christina Larsson. Bl.a. visar sig Ingrid Bergmans far ha levt ett dubbelliv, och hon blir misstänkt för mord. När hon inleder ett förhållande med Adam blir hon oväntat gravid, 46 år gammal.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för 5:e Moseboken Bild på bokomslag för Slaskjobbet Bild på bokomslag för Du kommer inte undan ... Bild på bokomslag för Silhuetten Bild på bokomslag för Nådastöten
  • O.P. Nilsson

    Man

    Vad han heter i förnamn är oklart: Nilsson döps, liksom hans hustru, om i böckerna av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist). Vanligaste varianten är dock Olaus Petrus. Han är överkonstapel, senare kommissarie, en lång, medelålders, barnlös man med grått i håret, buskiga ögonbryn samt gulaktiga ögon och tänder. I de tidiga böckerna arbetar O.P. Nilsson i par med kollegan Kjell Myrman.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Är jag mördaren? : ett mord i två plan Bild på bokomslag för 13 kvällar med Vic Suneson Bild på bokomslag för Brottforsen Bild på bokomslag för Döden kastar långa skuggor Bild på bokomslag för Fallet 44:an +20 st
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek