Exempel på litterära figurer
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
-
Jean-Baptiste Adamsberg
Man
Kommissarie vid polisen i Paris. Han är småväxt och mörklagd, med oregelbundna ansiktsdrag, väl stor krokig näsa och ett snett leende. Han är singel, men har två söner från tidigare förhållanden. Han arbetar mycket på intuition och löser gåtfulla fall med oortodoxa metoder i en svit kriminalromaner av Fred Vargas, pseudonym för den kvinnliga franska författaren Frédérique Audoin-Rouzeau.
Förekommer i:
-
Tom Reynolds
Man
En vänlig, lugn och humoristisk kriminalare i Dublin, som leder utredningarna av brutala mord i böcker av Jo Spain. Han är mellan 40 och 50 år gammal, med en lite sned näsa och svart grånande hår, samt lyckligt gift med Louise: de har den inte helt problemfria dottern Maria tillsammans. Tom Reynolds personlighet är baserad på författarens make Martin, som dock är journalist, inte polis.
Förekommer i:
