Exempel på litterära figurer
-
Easy (Ezekiel) Rawlins
Man
Afroamerikansk krigsveteran, som i slutet av 1940-talet etablerar sig som privatdetektiv i Los Angeles. I böckerna av Walter Mosley får man följa hans liv under följande decennier. T.ex. gifter sig Ezekiel Porterhouse ”Easy” Rawlins med Regina, får dottern Edna och adopterar den stumme Jesus. Easy är sympatisk, snabbtänkt, ser trevlig ut och talar ett fantastiskt, tidsenligt slangspråk.
Förekommer i:
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
Förekommer i:
-
Lindsay Boxer
Kvinna
Mordutredare vid polisen i San Francisco, en välväxt och välutbildad dam med en svaghet för öl och glass. Lindsay Boxer har en collie, Martha, samt äkta mannen Joseph Molinari. Hon är centralfigur i Women’s Murder Club (på svenska: Mordklubben), en samling yrkeskunniga kvinnor som på sin fritid diskuterar (och löser) mordfall i böcker av James Patterson och två av hans samarbetspartners.
Förekommer i:
-
Claes Claesson
Man
Lugn, trygg kriminalkommissarie i en mindre svensk stad – Oskarshamn – där han är centrum i ett poliskollektiv som ibland gör utredningar även på andra orter. Claes Claesson är medelålders, tunnhårig och singel. Under en utredning träffar han dock läkaren Veronika Lundborg-Westman, ensamstående mamma. Författaren Karin Wahlberg låter de två gifta sig och därefter få en gemensam dotter.
Förekommer i:
