Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Mårten Lind

    Man

    Han torde vara svensk kriminallitteraturs lataste (vad det gäller jobbet) och hungrigaste polis. Men trots att han ofta försätter sig i penibla situationer krånglar Mårten Lind i Falsterbo sig ur dem tack vare sin naivitet och sina krystade ursäkter, enligt författarduon Christina Olséni & Micke Hansen. Han är storväxt och frodig, gift med dalkullan ”Frugan” och stolt far till två barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Badhytten : det som göms i sand kommer fram ibland Bild på bokomslag för Fågelskådaren Bild på bokomslag för Ryttaren Bild på bokomslag för Strandhotellet
  • Lincoln Rhyme

    Man

    Han ansågs vara världens främste kriminaltekniker då han blev så gott som totalförlamad sedan han fått ryggraden krossad i en olycka. Lincoln Rhyme, skapad av författaren Jeffery Deaver, övervägde att begå självmord när han kallades in i ett svårt fall – och kunde lösa det. Som hans ögon och ben fungerar den vackra polisen Amelia Sachs, och deras förhållande är inte enbart yrkesmässigt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dans med döden Bild på bokomslag för Den tomma stolen Bild på bokomslag för Stenapan Bild på bokomslag för Mannen som försvann Bild på bokomslag för Det tolfte kortet
  • Tom Reynolds

    Man

    En vänlig, lugn och humoristisk kriminalare i Dublin, som leder utredningarna av brutala mord i böcker av Jo Spain. Han är mellan 40 och 50 år gammal, med en lite sned näsa och svart grånande hår, samt lyckligt gift med Louise: de har den inte helt problemfria dottern Maria tillsammans. Tom Reynolds personlighet är baserad på författarens make Martin, som dock är journalist, inte polis.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Förlåt oss våra synder Bild på bokomslag för Frukta det du begär Bild på bokomslag för
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur