Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Erik Winter

    Man

    Kriminalkommissarie i Göteborg, som i motsats till många litterära kolleger är från en välbärgad familj och har god ekonomi. Han gifter sig med läkaren Angela och blir far, berättar Åke Edwardson i sina deckare om Winter. Efter en tid av hårt arbete flyttar han med familjen till Spanien, men återvänder efter två år till Göteborg – utan familjen – och återupptar sin tjänst i Göteborg.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Himlen är en plats på jorden Bild på bokomslag för Segel av sten Bild på bokomslag för Winterland Bild på bokomslag för Rum nummer 10 Bild på bokomslag för Vänaste land +9 st
  • Rebecca Normén

    Kvinna

    Den välutbildade Rebecca Normén jobbar i en trilogi romaner av Anders de la Motte för bl.a. säkerhetspolisens personskydd, men också med att hjälpa sin lillebror Henrik Pettersson som hamnat i stora svårigheter och jagas av bl.a. polisen. Hon är runt 35 år och är attraktiv med mörka ögon, markerade kindben och liten näsa. Sitt privatliv är hon mycket mån om, och undviker fasta partners.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Geim Bild på bokomslag för Buzz Bild på bokomslag för Bubble
  • Steve Carella

    Man

    En centralfigur i Ed McBains (pseudonym för Evan Hunter) böcker om 87:e polisdistriktet i Isola är Stephen ”Steve” Carella. Han är av italiensk härkomst, och gifter sig i en av de tidiga böckerna med vackra och dövstumma Theodora ”Teddy” Franklin, med vilken han får tvillingsöner. Detektiv Carella är lång, mörk och muskulös utan att vara atletisk; han ger ett intryck av kraft och energi.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för