Exempel på litterära figurer
-
Stefan Elg
Man
En vältränad – trots sitt flitiga rökande – och smärt kriminalinspektör i Himmelsholm, som är författaren K. Arne Bloms litterära version av Nässjö. Stefan Elg är centralfigur i stadens poliskollektiv, och har goda kontakter med bl.a. pressen och inte minst poliskollegorna i Lund. Han får ofta ta ansvar för utredningarna ute ”på fältet”, med kriminalkommissarie Frits Stuhrs välsignelse.
Förekommer i:
-
Martin Olsson
Man
Pensionerad polisman i Skåne, som medverkar i nästan alla författaren Willy Josefssons deckare, dock inte alltid som huvudperson. Martin Olsson har magproblem, är runt 60 år gammal men välbyggd och vanligen solbränd. Då han introduceras i Josefssons debutroman inleder han ett förhållande med den 20 år yngre journalisten Cecilia Cederberg. Han samarbetar ibland även med prästen Eva Ström.
Förekommer i:
-
Bärlach
Man
Trots att han figurerar i endast två (korta) romaner av Friedrich Dürrenmatt är kommissarie Bärlach – något förnamn nämns aldrig – en av litteraturens mest kända polismän. Han är ålderstigen, sliten och ogift, arbetar vid polisen i Bern och har cancer i magen, vilket han vet kommer att leda till hans död inom ett år. Med stor människokännedom och intuition tar han sig an sina utredningar.
Förekommer i:
-
Gordianus
Kvinna
Han kallas Gordianus Hittaren och är en privat undersökningsagent, verksam i antikens Rom på Julius Caesars tid. Hans tjänster utnyttjas av bl.a. ”jurister” och vältalare som Cicero i historiska deckare av Steven Saylor. Gordianus hustru är egyptiskan Bethesda, tidigare hans konkubin som han köpt som slav. Han bor i Rom tills han ärver en gård i Etruria, men flyttar senare åter till staden.
Förekommer i:
