Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Steve Carella

    Man

    En centralfigur i Ed McBains (pseudonym för Evan Hunter) böcker om 87:e polisdistriktet i Isola är Stephen ”Steve” Carella. Han är av italiensk härkomst, och gifter sig i en av de tidiga böckerna med vackra och dövstumma Theodora ”Teddy” Franklin, med vilken han får tvillingsöner. Detektiv Carella är lång, mörk och muskulös utan att vara atletisk; han ger ett intryck av kraft och energi.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan
  • Maureen O’Donnell

    Kvinna

    Hon är huvudperson i den prisbelönta Garnethill-trilogin av den skotska kriminalförfattaren Denise Mina. Unga Maureen är en människospillra: sexuellt utnyttjad av sin far, modern är alkoholist, brodern knarklangare. Själv har hon legat på mentalsjukhus, och inlett ett förhållande med sin psykiater. Men hon är envis och målmedveten, och kämpar för att lösa de problem och brott hon möter.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Död i Garnethill Bild på bokomslag för Exil Bild på bokomslag för Den sista utvägen
  • Barbara Havers

    Kvinna

    I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minnets labyrint Bild på bokomslag för Fullständiga bevis Bild på bokomslag för För hennes eget bästa Bild på bokomslag för En högst passande hämnd Bild på bokomslag för Pappas lilla flicka +17 st