Exempel på litterära figurer
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
-
Adam Dalgliesh
Man
Framgångsrik och respekterad kriminalpolis och poet i romaner av P.D. James – som i första boken dock skrev hans efternamn Dalgleish, vilket lett till viss förvirring. Han är en typisk engelsk gentleman, lågmäld, saklig, osentimental, som ibland arbetar mer som en klassisk brittisk privatdetektiv än polisman, och som vant och smidigt rör sig i skilda geografiska och sociala miljöer.
-
Ludwig Licht
Man
En udda agent, som inledde sin karriär vid Stasi, gick över till CIA och därefter försökte etablera sig som krögare, men istället blev frilansande spion. Thomas Engström har skapat en antihjälte i Ludwig Licht, vars pappa var nazist. Han är alkohol- och amfetaminberoende, ständigt irriterad och ser vanligen tilltufsad ut med oklippt hår – som ”en pundare som måste vittna i en rättegång”.
-
Sean Duffy
Man
En ung – han är född 1950 – kriminalare med placering i nordirländska Carrickfergus under 1980-talet. IRA-striderna pågår som värst, och Sean Patrick Duffy har det inte lätt som katolik i det protestantiska Nordirland, enligt författare Adrian McKinty. Duffy har mörkt, lockigt hår och blå ögon, är för tillfället singel, lyssnar gärna på klassisk musik och har gömt lite hasch i sitt garage.