Exempel på litterära figurer
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
-
Fabian Risk
Man
Kriminalare som tjänstgör i sin gamla hemstad Helsingborg, dit han omplacerats från Stockholm efter en miss i tjänsten. Fabian Risk bor i radhus, är gift med Sonja och har dottern Matilda och sonen Theodor. Hans liv är fyllt av problem: frun har varit otrogen, dottern blir skottskadad och sonen har olämpliga vänner. Författaren Stefan Ahnhem låter honom finna tröst i en stor cd-samling.
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
-
Matthew Cave
Man
En ung dansk journalist med ett vardagligt utseende, som lider av svåra mardrömmar sedan hans hustru och deras ofödda barn dödats i en trafikolycka. I böckerna av Mads Peder Nordbo har Matthew Cave tagit jobb på Grönland, där han träffar och förälskar sig i den ilskna unga inuitkvinnan Tupaarnaq Siegstad, som suttit i fängelse, och de engagerar sig i utredningarna av flera brutala mord.