Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • John Handford

    Man

    Kommissarie John Handford har inget lätt jobb i Lesley Hortons romaner. Han arbetar i Bradford, en stad som har stora problem med rasmotsättningar och hatbrott. Lyckligtvis har han ett harmoniskt hemliv med hustrun sedan närmare 20 år, Gill, samt tonårsdöttrarna Nicola och Claire. Han är runt 45 år gammal, kraftigt byggd med kantig haka och gråsprängt hår – och hatar att bli väckt nattetid.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Djävulen i spegeln Bild på bokomslag för En härva av skuld Bild på bokomslag för Förbjuden mark Bild på bokomslag för Det onda hjärtat
  • Joona Linna

    Man

    Finlandssvensk kriminalkommissarie, verksam i Sverige och huvudperson i en romansvit av Lars Kepler (pseud. f. Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril). Joona Linna är medelålders och välbyggd med rufsigt blont hår, ett allvarligt ansikte och grå ögon. Han arbetar efter helt egna idéer, vilket gör att han t.o.m. hamnar i fängelse. Hustrun heter Summa, och de har en dotter, Lumi.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Hypnotisören Bild på bokomslag för Paganinikontraktet Bild på bokomslag för Eldvittnet Bild på bokomslag för Sandmannen Bild på bokomslag för Stalker
  • John Rebus

    Man

    Skotsk polisman, i huvudsak verksam i Edinburgh i de flesta av de romaner Ian Rankin skrivit om honom. Rebus är en ensamvarg, inte lätt att samarbeta med, och inte alltid så populär hos polisledningen. Han har alkoholproblem, är född 1947 i Cardenden, Fife, och politiskt ointresserad. I de senaste böckerna är han pensionerad, men värvad till en s.k. ”cold case”-grupp inom polisen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den hängande trädgården Bild på bokomslag för Förlorade själar Bild på bokomslag för När mörkret faller Bild på bokomslag för Svarta sinnen Bild på bokomslag för Fallen +15 st
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur