Exempel på litterära figurer
-
Maria Lindh
Kvinna
Kriminalinspektör Maria Lindh flyttar med maken Jonas – framgångsrik kock – och lilla dottern Emilie Beata från Stockholm till Filipstad. Trots att hon tjänstgör i Örebro och är specialiserad på miljöbrott blir hon upprepade gånger indragen i mordutredningar i hemstaden. Hon är en skicklig utredare, samt blond, lång och slank, med tunna läppar och liten näsa, berättar Birgitta Edlund.
-
Dicte Svendsen
Kvinna
Hon är journalist, under senare år på frilansbasis, och bosatt utanför Aarhus i Danmark. Hon har en pojkvän, Bo, en dotter, Rose, och en son, Peter Boutrup, som hon tvingades adoptera bort då han föddes. Han är f.d. fängelsekund, och medverkar i flera av de deckare som Elsebeth Egholm skrivit om Dicte – i några är han t.o.m. huvudperson. Böckerna kategoriseras dock som s.k. femikrimi.
-
Cato Isaksen
Man
Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.