Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Gunnar Barbarotti

    Man

    Hans pappa är italienare, mamman svensk – och en av de få saker de lyckades enas om var sonens namn. Gunnar Barbarotti är kriminalare i den fiktiva svenska staden Kymlinge. Han är en eftertänksam herre med vardagligt utseende som har otur med sina förhållanden: första hustrun överger honom, den andra avlider i böckerna av Håkan Nesser. I ensamhet för Barbarotti långa inre samtal med Gud.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Människa utan hund Bild på bokomslag för En helt annan historia Bild på bokomslag för Berättelse om herr Roos Bild på bokomslag för De ensamma Bild på bokomslag för Styckerskan från Lilla Burma
  • Leo Carring

    Man

    Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Leo Carring: Pistolskottet Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • Lovisa Ling

    Kvinna

    Hon är en ung stjärnreporter i Stockholm: tuff och hård på utsidan, men trasig inombords efter att ha utsatts för våldtäkt. Lovisa Ling är vacker med ljust, vanligen färgat hår och en slank, smidig kroppsbyggnad. Hon är singel tills hon blir sambo med den medelålders kriminalaren Ulrika Stenhammar trots att de är olika personligheter. De arbetar tillsammans i romaner av Caroline Engvall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ärren vi bär Bild på bokomslag för Judasvaggan Bild på bokomslag för Dockleken Bild på bokomslag för Kyrkan Bild på bokomslag för Välgöraren
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek