Exempel på litterära figurer
-
Michael Stanic
Man
Kriminalare i Malmö, senare säkerhetsansvarig på ett diamantföretag, som liksom sin skapare Tony Manieri har italienska rötter. Michael Stanic, några och 30 år gammal, är en ovanligt tuff svensk polis: bufflig och med kort stubin. Han har markerade ögonbryn och mörk skäggstubb, är inte särskilt lång eller bred, men vältränad. Hans närmaste är systern Isabella och hennes lille son Niklas.
-
Fader Brown
Man
Den förnamnslöse katolske prästen fader Brown är verksam i England. Han har ett runt, intetsägande ansikte och ett paraply som han ständigt tappar; dessutom brukar han bära med sig pappersinslagna paket som han har svårt att hålla ordning på. Men han är även en av de bästa amatördetektiverna i litteraturen, huvudperson i fem klassiska novellsamlingar (men ingen roman) av G.K. Chesterton.
-
Terry Quinn
Man
Då han arbetade som polis dödade han av en olyckshändelse en kollega. Det fick den grönögde irländaren Terry Quinn att lämna poliskåren, och istället ta jobb i en butik i Silver Spring, Maryland, som säljer begagnade pocketböcker och vinylskivor. Han gör dock även inhopp som aktiv medhjälpare åt en annan f.d. polis, Derek Strange som nu är privatdetektiv, i böcker av George P. Pelecanos.
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.