Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Ewert Grens

    Man

    Medelålders kriminalkommissarie i Stockholm, alldaglig, med tunt hår och fårat ansikte. Han lider av ett svårt trauma: hustrun Anni fick svåra hjärnskador vid en olycka som han vållade. Nu besöker Ewert Grens henne dagligen på vårdhemmet. Hans enda tröst är Siw Malmkvist, vars låtar han ständigt lyssnar på i romanerna av Anders Roslund – de tidiga skrivna tillsammans med Börge Hellström.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Odjuret Bild på bokomslag för Box 21 Bild på bokomslag för Edward Finnigans upprättelse Bild på bokomslag för Odjuret Bild på bokomslag för Box 21 +14 st
  • Erlendur Sveinsson

    Man

    Kommissarie i Reykjavík, och huvudperson i en rad polisromaner av Arnaldur Indriðason. Erlendur – efternamnet Sveinsson nämns enligt isländsk sed sällan – är en skicklig och empatisk polis, men sliten och ibland ångestfylld. En orsak är att han lämnade sin familj då barnen var små, varför minns han inte själv. Ex-frun hatar honom ännu för detta, och både sonen och dottern blev missbrukare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Glasbruket Bild på bokomslag för Kvinna i grönt Bild på bokomslag för Änglarösten Bild på bokomslag för Mannen i sjön Bild på bokomslag för Vinterstaden +7 st
  • Berit Hård

    Kvinna

    Hon är något av en antihjältinna, lanserad i en trilogi av Unni Drougge. Där presenteras den dekadenta Berit Hård som en överviktig skandaljournalist, glad i att röka, äta skräpmat, dricka sprit, svära samt ha sex: hon har gärna one night stands – helst med yngre män. Hon är dock även en uppfriskande vass kritiker av pompösa karlar och ger blanka den i sådant som trendigt mode och stil.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bluffen Bild på bokomslag för Förkunnaren Bild på bokomslag för Fällan
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för