Exempel på litterära figurer
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
-
Sean Duffy
Man
En ung – han är född 1950 – kriminalare med placering i nordirländska Carrickfergus under 1980-talet. IRA-striderna pågår som värst, och Sean Patrick Duffy har det inte lätt som katolik i det protestantiska Nordirland, enligt författare Adrian McKinty. Duffy har mörkt, lockigt hår och blå ögon, är för tillfället singel, lyssnar gärna på klassisk musik och har gömt lite hasch i sitt garage.
-
Frank Frølich
Man
Frølich är kriminalassistent vid Oslo-polisen, där han i en svit romaner av Kjell Ola Dahl arbetar tillsammans med en cyniske och desillusionerade kommissarie Gunnarstranda. De två är varandras raka motsatser, på gott och ont. Den något yngre, utåtriktade och impulsive Frølich har ett stort intresse för kvinnor, vilket ofta försätter honom i genanta situationer såväl privat som i jobbet.
-
Kjell Myrman
Man
Kriminalkommissarie vid Stockholmspolisen, som senare får en FN-tjänst och slutligen hamnar hos Interpol. Han är mager, gråögd och rödhårig, röker och dricker mer än han borde och bli allt för lätt amoröst intresserad av kvinnor – inklusive mordmisstänkta sådana. Kjell Myrman är huvudperson i en rad pusselbetonade polisromaner och thrillers av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist).