Exempel på litterära figurer
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
-
Andy (Andrew) Dalziel
Man
Andy (Andrew) Dalziel (uttalas di-ell) är bufflig, vulgär och högljudd, men samtidigt både empatisk och lättrörd, vilket han gör allt för att dölja. Han är kriminalare i Yorkshire, och en skicklig, effektiv yrkesman. Tillsammans med kollegan Peter Pascoe löser han en svit komplicerade brottsfall i en rad historier av Reginald Hill – detta trots att hans hälsa under senare år varit vacklande.
-
Terry Quinn
Man
Då han arbetade som polis dödade han av en olyckshändelse en kollega. Det fick den grönögde irländaren Terry Quinn att lämna poliskåren, och istället ta jobb i en butik i Silver Spring, Maryland, som säljer begagnade pocketböcker och vinylskivor. Han gör dock även inhopp som aktiv medhjälpare åt en annan f.d. polis, Derek Strange som nu är privatdetektiv, i böcker av George P. Pelecanos.
-
John Madden
Man
Scotland Yard-detektiven John Madden drabbades av en granatchock under första världskriget, men löser ändå 1921 ett mord på fyra personer på Surreys landsbygd. Därefter slår han och hans hustru, dr. Helen Blackwell, sig ner som bönder i Surrey, men av skilda skäl deltar Madden ändå i utredningarna av flera brutala mord i England under 1930- och 40-talen i en svit romaner av Rennie Airth.