Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Margareta Nordin

    Kvinna

    Hon sägs vara den första lesbiska polisen i svensk deckarlitteratur: hon har ett inte okomplicerat förhållande med kollegan Camilla. Kriminalinspektör Margareta Nordin i Göteborg har yvigt blont hår, och hennes kroppskonstitution får enligt författaren Inger Jalakas ”vissa män att tänka på en vacker valkyria”. Hon löser i första hand fall med mord på eller övergrepp mot kvinnor och barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Borde vetat bättre Bild på bokomslag för Sinne utan svek Bild på bokomslag för Den ryske mannen Bild på bokomslag för Ur min aska Bild på bokomslag för Hat
  • Ella Werner

    Kvinna

    Hon föddes som Lana Miljanovic i Kroatien, men åtta år gammal flydde hon med föräldrarna från inbördeskriget till Sverige, berättar författaren Mats Ahlstedt. Ella Werner bytte förnamn, och sedan även efternamn efter ett kort, olyckligt äktenskap med advokaten Leonard Werner. Hon är singel och söt, med mörkt, långt hår och bruna ögon, samt handlingskraftig profilerare vid Göteborgspolisen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för När inget annat återstår Bild på bokomslag för Öga för öga, tand för tand Bild på bokomslag för Ondskans ansikte Bild på bokomslag för Trojanen Bild på bokomslag för Guldmakaren
  • Siri Bergman

    Kvinna

    Psykologen och psykoterapeuten Siri Bergman, några och 30 år gammal, bor ensam i en ombyggd, enslig sommarstuga på Värmdö sedan hennes man Stefan drunknade. Så småningom kommer hon över sorgen, inleder ett förhållande med polisen Markus och får en plats i polisens gärningsmannaprofilgrupp. Men hennes förflutna går igen i en svit kriminalromaner av systrarna Camilla Grebe och Åsa Träff.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Någon sorts frid Bild på bokomslag för Bittrare än döden Bild på bokomslag för Innan du dog Bild på bokomslag för Mannen utan hjärta Bild på bokomslag för Eld och djupa vatten
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek