Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Philip Marlowe

    Man

    Med Philip Marlowe skapade Raymond Chandler en prototyp för den hårdkokta amerikanska privatdetektiven. En lång rad andra författare har inspirerats av den ensamme, grubblande problemlösaren. Marlowe är f.d. polisdetektiv, beläst, samhällsengagerad, och rör sig lika obehindrat i överklasskretsar som på bakgator och skumma krogar, inte minst tack vare sina kärva, träffsäkra repliker.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den stora sömnen Bild på bokomslag för Fönstret Bild på bokomslag för Kvinnan i sjön Bild på bokomslag för Långt farväl Bild på bokomslag för Farväl min älskling
  • Inger Johanne Vik

    Kvinna

    Hon är en kriminalpsykolog och jurist som har arbetat för amerikanska FBI, men som återvände till Norge och Oslo där kriminalinspektören Yngvar Stubø vänder sig till henne för att få hjälp med ett fall. Det får han – och dessutom gifter sig Vik och Stubø, och får så småningom också barn i de romaner som Anne Holt skrivit om paret. Vik är även huvudperson i den svenska TV-serien ”Modus”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Det som tillhör mig Bild på bokomslag för Det som aldrig sker Bild på bokomslag för Presidentens val Bild på bokomslag för Frukta inte Bild på bokomslag för Död i skugga
  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek