Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Alda Luppi

    Kvinna

    Rutinerad kriminalkommissarie i franska Nice och huvudperson i en svit deckare av den svenska författaren Britt Peruzzi som har italienskt påbrå. Alda Luppi är i yngre medelåldern, hon är ca. 167 cm lång, med halvlångt hår, bär linser och är gift med reseredaktören Georges med vilken hon har dottern Susie. Dessutom har hon ett komplicerat yrkesmässigt förhållande med kollegan Enzo Santone.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Aldrig glömma Bild på bokomslag för Stilla vatten Bild på bokomslag för Frusen timme Bild på bokomslag för Ensam ö
  • Johanna Stjerne

    Kvinna

    Hon är ung, slank och vacker – samt har rykte om sig att vara livsfarligt effektiv. Johanna Stjerne enrolleras till den superhemliga svenska säkerhetsorganisationen Enheten i den första boken om denna, liksom de övriga skriven av Kjell E. Genberg. Hon blir först en centralfigur i och senare chef för Enheten genom att med goda resultat bekämpa bl.a. organiserad brottslighet och spioner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett hjärta för guld Bild på bokomslag för Kusinen från Sibirien Bild på bokomslag för Kommando 2010 Bild på bokomslag för Paradisets bakdörr Bild på bokomslag för Den ensamme galningen
  • Carl Mørk

    Man

    Polismannen Carl Mørck tappade lusten för sitt yrke sedan två av hans kolleger skjutits – en dog, den andre blev svårt skadad. Men han placerades som chef för Avdelning Q, en s.k. cold case-grupp som arbetar med gamla brott. Med hjälp av sina närmaste medarbetare, sekreteraren Rose Knutsen samt Hafez el-Assad, löser han fall i en rad lovordade kriminalromaner av danske Jussi Adler-Olsen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kvinnan i rummet Bild på bokomslag för Flaskpost från P Bild på bokomslag för Fasanjägarna Bild på bokomslag för Journal 64 Bild på bokomslag för Marcoeffekten
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur