Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Joseph Zimmertür

    Man

    Psykoanalytiker som främst är verksam i Amsterdam, och som har ett snarast parodiskt judiskt utseende. Men han är positivt skildrad av författaren Frank Heller (pseudonym för Gunnar Serner): dr. Zimmertür beskrivs som vänlig, diplomatisk, beläst och allmänbildad – och han är en duktig detektiv med stor människokännedom. Privat är han ogift och barnlös, och har vänner i de bästa kretsar.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Doktor Z Bild på bokomslag för Marco Polos millioner
  • Knut Gribb

    Man

    Nordens flitigaste detektiv: han har löst fall i fler än 1.500 historier! Han skapades av Stein Riverton (pseudonym för Sven Elvestad), men togs över av ett stort antal andra författare. Även svenskar, varför polismannen från Oslo varit verksam också i Sverige. Rivertons Knut Gribb-historier har senare publicerats med huvudpersonen utbytt mot Asbjørn Krag, varför de två är lika varandra.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I sista ögonblicket [i I sista ögonblicket och Mannen med järnmasken] Bild på bokomslag för Mannen med järnmasken [i I sista ögonblicket och Mannen med järnmasken] Bild på bokomslag för Den döde passageraren [i Den döde passageraren och Damen med de tusen namnen] Bild på bokomslag för Damen med de tusen namnen [i Den döde passageraren och Damen med de tusen namnen]
  • Tiny (Thobela) Mpayipheli

    Man

    Sydafrikansk krigare från xhosa-folket, beryktad frihetskämpe – tidigare ANC-soldat – men också Stasi-agent och prickskytt för KGB. Han är son till en fridsam pastor, och enligt författaren Deon Meyer ”fruktansvärt stor”, med mycket mörk hy och bländvita tänder. Thobela ”Tiny” Mpayiphelis är en duktig rugbyspelare samt under en period sambo med Miriam Nzululwazi vars död tar honom hårt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Död i gryningen Bild på bokomslag för Devils peak Bild på bokomslag för Jägarens hjärta
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek