Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Marianne Jidhoff

    Kvinna

    Åklagarutbildad f.d. hemmafru och trebarnsmor, som efter makens död tar anställning på åklagarmyndigheten och framgångsrikt leder en utredningsgrupp. Marianne Jidhoff är mörkhårig, c:a 55 år gammal, vänlig och välklädd, har många vänner och är svag för tryffelnougat och goda viner. Författaren Denise Rudberg beskriver henne som ”en skön kvinna som är elegant samtidigt som hon är sexig”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett litet snedsprång Bild på bokomslag för Två gånger är en vana Bild på bokomslag för Bara tre kan leka så Bild på bokomslag för Mellan fyra ögon Bild på bokomslag för När klockan slår fem +7 st
  • Conny Sjöberg

    Man

    Som rutinerad kriminalkommissarie vid Hammarby-polisen leder han ett väl sammansvetsat team mordutredare som tar sig an bl.a. fall med barn som råkat illa ut. Conny Sjöberg är en medelålders, ovanligt vardaglig man, lyckligt gift med Åsa: de har fem barn. Han beskrivs som snygg, empatisk, lyhörd och ärlig. Han är enligt författaren Carin Gerhardsen delvis modellerad efter hennes make Ken.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vyssan lull Bild på bokomslag för Pepparkakshuset Bild på bokomslag för Mamma, pappa, barn Bild på bokomslag för Helgonet Bild på bokomslag för Gideons ring
  • Varg Veum

    Man

    Med böckerna om privatdetektiven Varg Veum lyckades Gunnar Staalesen omplantera den hårdkokta amerikanska noir-deckaren till skandinavisk miljö – i norska Bergen. Veum är en av hemlandets mest kända litterära gestalter, huvudperson även i bl.a. TV-filmer och en tecknade serier. Han är verksam i vitt skilda sociala miljöer, och kommenterar ibland sarkastiskt dagens norska samhälle.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Som i en spegel Bild på bokomslag för Ansikte mot ansikte
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr