Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Maureen O’Donnell

    Kvinna

    Hon är huvudperson i den prisbelönta Garnethill-trilogin av den skotska kriminalförfattaren Denise Mina. Unga Maureen är en människospillra: sexuellt utnyttjad av sin far, modern är alkoholist, brodern knarklangare. Själv har hon legat på mentalsjukhus, och inlett ett förhållande med sin psykiater. Men hon är envis och målmedveten, och kämpar för att lösa de problem och brott hon möter.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Död i Garnethill Bild på bokomslag för Exil Bild på bokomslag för Den sista utvägen
  • Martine Poirot

    Kvinna

    Undersökningsdomare i den fiktiva lilla belgiska staden Villette-sur-Meuse, där hon bor med maken, den svenskättade medeltidsprofessorn Thomas Héger, och (så småningom) deras två barn. Martine Poirot – författaren Ingrid Hedström är förtjust i pusseldeckare à la Agatha Christie – är 34 år då vi möter henne f.f.g. Hon är vacker och klädmedveten samt en skicklig och envis brottsutredare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Lärarinnan i Villette Bild på bokomslag för Flickorna i Villette Bild på bokomslag för Under jorden i Villette Bild på bokomslag för Blodröd måne över Villette Bild på bokomslag för Rekviem i Villette
  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Erast Fandorin

    Man

    Rysk polis, underrättelseagent och spion i tsarernas Ryssland under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Erast Petrovich Fandorin kände aldrig sin mor, och då hans bankrutte far avled när sonen var 19 år gammal tvingades denne avsluta sina studier och börja arbeta i poliskåren. Hans lysande karriär är skildrad i en rad böcker av Boris Akunin (pseudonym för Grigorij Tjchartisjvili).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vinterdrottningen : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Turkisk gambit : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Leviathan : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Akilles död : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Särskilda uppdrag : två fall för Fandorin