Exempel på litterära figurer
-
Meyer Meyer
Man
Den polskättade juden Max Meyer hade ett kuriöst sinne för humor: han lät döpa sin son till Meyer Meyer. Namnet bidrog till att pojken blev hackkyckling i skolan. Som vuxen blev han helt flintskallig, polisdetektiv, tålmodig samt gift med den moderliga Sarah med vilken han har tre barn. Han tjänstgör i 87:e polisdistriktet i Isola i polisromaner av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).
Förekommer i:
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
-
Victor Legris
Man
I slutet av 1800-talet driver han en bokhandel, Librairie Elzévir, i Paris tillsammans med sin japanske adoptivfar Kenji Mori. På fritiden är Victor Legis entusiastisk amatördetektiv och -fotograf. Han är något av en klädsnobb, atletiskt byggd och har ett utseende som intresserar kvinnor. Claude Izner (pseudonym för Liliane Korb och Laurence Lefèvre) har skrivit en svit romaner om honom.
Förekommer i:
-
Fleming Stone
Man
Han trivs bäst i sitt välförsedda bibliotek – det är dit privatdetektiven Fleming Stone drar sig då han grunnar på ett besvärligt fall i romanerna av Carolyn Wells. Och de är många, fler än 60. Så ser han också mycket ”lärd” ut, är extremt allmänbildad och dessutom tystlåten, korrekt och vänlig med ett ”sympatiskt” ansikte. Vanligen är det polisen som kommer till honom och ber om hjälp.
Förekommer i:
