Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Joakim Hill

    Man

    Kriminalkommissarie Joakim Hill – han kallas Joe, vilket han tycker synnerligen illa om – vid Helsingborgspolisen var 38 år då han introducerades i Bodil Mårtenssons debutdeckare. Han var då ungkarl, men gifter sig så småningom med läkaren Catharina Elgh – vilket leder till vissa konflikter med hennes mor. Han är en skicklig brottsutredare med ett rätt alldagligt men trevligt utseende.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Torpeden Bild på bokomslag för Konsten att dö Bild på bokomslag för Beckmörker Bild på bokomslag för Jag vet att du är ensam... Bild på bokomslag för Cuba Red +6 st
  • Siv Dahlin

    Kvinna

    Efter sin skilsmässa lämnar undersköterskan Siv Dahlin Göteborg, och tar lågavlönade anställningar i bl.a. Dalarna. Hon är medelålders och vardaglig och kämpar mot begynnande övervikt. Mer hon är också klok och observant, och när plötsliga dödsfall inträffar i böckerna av Aino Trosell litar Siv Dahlin lyckligtvis inte alltid på myndigheternas slutsatser utan gör sina egna undersökningar.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Se dem inte i ögonen Bild på bokomslag för Tvångströjan Bild på bokomslag för Om hjärtat ännu slår Bild på bokomslag för Järngreppet Bild på bokomslag för Krimineller
  • Pernilla Bitén

    Kvinna

    Ofta – till hennes stora irritation – kallas hon ”Sverige vackraste polis”. Hon är lång, med mörkbrunt hår, fräknar, glittrande ögon och ett brett leende, enligt författaren Gösta Unefäldt. Pernilla Bitén är en duktig polis, som avancerar från kriminalassistent till kriminalchef i Strömstad. Hon gifter sig med kollegan Bo Kronborg, och de får tillsammans dottern Emma – samt två bostäder.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödligt handikapp Bild på bokomslag för Högt spel Bild på bokomslag för Hämnden är min, säger ... Bild på bokomslag för Den röda nyckeln Bild på bokomslag för ... dömes för mord … (Brottsbalken 3 kap. 1§)
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur