Exempel på litterära figurer
-
Harry Kvist
Man
Han är en udda personlighet och amatördetektiv: en ex-boxare och kåkfarare som arbetar som indrivare, är bisexuell och dricker för mycket. Han är verksam i Stockholm på 1930-talet i en trio romaner av Martin Holmén. Harry ”Kvisten” Kvist är ensamstående, med få vänner (men många ”bekanta”) inte särskilt smart, men kraftigt byggd, och tar allt för gärna till knytnävarna när det blir bråk.
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
-
Ulrika Stenhammar
Kvinna
Efter att dottern Vera dödats i en olycka glider kriminalaren Ulrika Stenhammar i Stockholm och hennes make isär. Hon får svår ångest, börjar dricka, men blir efter en tid nykterist. Hon är medelålders med brunt hår, bruna ögon och några kilon för mycket – ”inte särskilt vacker” tycker hon själv. Författaren Caroline Engvall låter henne dock bli sambo med den unga journalisten Lovisa Ling.
-
Francis Hancock
Man
Hans far var engelsman, modern från Indien. Själv är Francis Hancock begravningsentreprenör i London under andra världskriget, då tyskarna bombade staden. Hans upplevelser under första världskriget, då han var soldat, har gett honom psykiska problem. Han är mycket tillbakadragen, vilket dock inte hindrar att han är en duktig om än ovillig amatördetektiv i en svit böcker av Barbara Nadel.