Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Sören Högström

    Man

    Han är en medelålders kommissarie i Göteborg, nästan två meter lång, med blå ögon och sned näsa. Sören Högström är gift med den tolv år yngre rödhåriga Pia och har två döttrar med henne samt två barn från ett tidigare äktenskap. Efter många år som kriminalare avancerar han och blir en hög polischef, berättar hans skapare Mats Ahlstedt, men behåller ändå kontakten med sina gamla kolleger.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödsängeln Bild på bokomslag för Violinisten Bild på bokomslag för Den röda damcykeln Bild på bokomslag för Mordet på Ragnhildsholmen Bild på bokomslag för Dömd för livet
  • Harriet Blue

    Kvinna

    Hon är kriminalpolis, verksam i Australien, och har specialiserat sig på att lösa sexbrott. Harriet Blue, kallad Harry av vännerna, föddes 1981, är småvuxen (155 cm), har blå ögon och svart hår samt är känd för sin envishet. Den enda som står henne nära är brodern Sam. Hur hon löser sina fall skildras i böcker som amerikanen James Patterson och australiern Candice Fox skriver gemensamt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • Münster

    Man

    Om den medelålders kriminalintendenten i fiktiva Maadam har ett förnamn är okänt – hans skapare Håkan Nesser är förtegen på den punkten. Men Münsters hustru heter Synn, och de lever i ett lyckligt äktenskap med två barn – vilket inte hindrar att han i tysthet beundrar andra kvinnor. För motionens skull spelar han badminton, och efterträder sin chef Van Veeteren då denne lämnar poliskåren.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svalan, katten, rosen, döden Bild på bokomslag för Fallet G Bild på bokomslag för Det grovmaskiga nätet Bild på bokomslag för Borkmanns punkt Bild på bokomslag för Återkomsten
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr