Exempel på litterära figurer
-
Ludwig Licht
Man
En udda agent, som inledde sin karriär vid Stasi, gick över till CIA och därefter försökte etablera sig som krögare, men istället blev frilansande spion. Thomas Engström har skapat en antihjälte i Ludwig Licht, vars pappa var nazist. Han är alkohol- och amfetaminberoende, ständigt irriterad och ser vanligen tilltufsad ut med oklippt hår – som ”en pundare som måste vittna i en rättegång”.
Förekommer i:
-
Francis Hancock
Man
Hans far var engelsman, modern från Indien. Själv är Francis Hancock begravningsentreprenör i London under andra världskriget, då tyskarna bombade staden. Hans upplevelser under första världskriget, då han var soldat, har gett honom psykiska problem. Han är mycket tillbakadragen, vilket dock inte hindrar att han är en duktig om än ovillig amatördetektiv i en svit böcker av Barbara Nadel.
Förekommer i:
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
-
Judy Hammer
Kvinna
Kommissarie Judy Hammer är polischef i North Carolina, Virginia, där hon har att kämpa mot såväl storstadsbrottslighet som envetna öbor i en kort svit romaner av Patricia Cornwell. Hammer är medelålders, olyckligt gift men förtjust i den unge kollegan Andy Brazil, som blir hennes högra hand. I böckerna om dem blandas realistiskt skildrat polisarbete med en del mer osannolika inslag.
Förekommer i:
