Exempel på litterära figurer
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
-
Ulrika Stål
Kvinna
Självsäker, egocentrisk men skicklig advokat och duktig detektiv i Stockholm, huvudperson i advokaten Ann-Christin Henshers fem deckare. Ulrika Stål är snygg, klär sig flott och dyrt, syns ofta i innekretsar och satsar allt på jobbet. Hon har en snäll och eftergiven äkta man, Stefan, som tar hand om barn och hushåll tills hon skaffar sig en älskare varefter skilsmässan blir ett faktum.
-
Astrid Brunelius
Kvinna
Gladlynta prostinnan Astrid Brunelius är en medelålders dam med ”stadig” figur, gråbruna ögon, humor och god livsaptit. Hon är lyckligt gift med den disträe prästen Daniel, med vilken hon fått två barn; dottern Gunhild är vuxen och gift, sonen Torsten dog i en olycka. Hon bor i fiktiva Brunnsköping, och löser mord i en handfull deckare av Helena Poloni (pseudonym för Ingegerd Stadener).
-
Dudley Smith
Man
Polisman i Los Angeles i fyra av James Ellroy romaner. Dudley Smith har irländskt påbrå, han är lång och bredaxlad, och går s.a.s. i brunt: han har brunt, snaggat hår, bruna ögon och klär sig vanligen i en sliten, brun kostym. Få poliser i kriminallitteraturen beskrivs som lika osympatisk: han är en egoistisk, våldsbenägen översittare och, visar det sig, en mördare. Och han trivs med det!