Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
George Kesser
Man
Son till en välbärgad men snål lumpkvarnsinnehavare i polska Posen. Pojken rymde hemifrån och blev en mer eller mindre framgångsrik svindlare i böcker av Anders Eje (pseudonym för Axel Essén). Den charmerande George Kesser är lång och mager, med kantigt ansikte. Han är gift med Juanna, som har arabiskt blod i ådrorna, och han anses vara svensk kriminallitteraturs första gentlemannaskurk.
Förekommer i:
-
Syster Fidelma
Kvinna
Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.
Förekommer i:
-
Tommy Westfelt
Man
När läsaren möter honom f.f.g. i Christer Nygrens debutdeckare är Tommy Westfelt kriminalreporter på en Norrlandstidning. Han dricker för mycket, slarvar med ekonomin och är ungkarl – han misslyckas grovt med sina förhållanden med kvinnor, däribland Katrin Karlsson som återkommer i flera böcker. Han har dock god kontakt med kriminalaren Arne Olander, och de arbetar ofta med samma fall.
Förekommer i:
