Exempel på litterära figurer
-
Anastasia Kamenskaja
Kvinna
Den unga, senare medelålders, Anastasia Kamenskaja är analytiker och utredare hos Moskvapolisen. Hon är språkbegåvad och vacker, men slarvar med utseende och klädsel. Den snälle sambon (sedermera maken) Alexej sköter hushållet och accepterar att hon ofta är för trött för sex. Hon är även huvudperson i en lång svit romaner av Alexandra Marinina (pseudonym för Marina Anatoljevna Aleksejeva).
Förekommer i:
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
William från Baskerville
Man
Brittiske franciskanermunken William från Baskerville är huvudperson i endast en roman – å andra sidan är det klassikern ”Rosens namn” av Umberto Eco. Inte enbart namnet Baskerville för tankarna till Sherlock Holmes: Williams egen ”Watson”, Adso, beskriver honom som lång, mager, stark, smidig, med böjd näsa och skarpa ögon, runt 50 år gammal. Och som en lysande logiker redan på 1300-talet …
Förekommer i:
-
Berit Hård
Kvinna
Hon är något av en antihjältinna, lanserad i en trilogi av Unni Drougge. Där presenteras den dekadenta Berit Hård som en överviktig skandaljournalist, glad i att röka, äta skräpmat, dricka sprit, svära samt ha sex: hon har gärna one night stands – helst med yngre män. Hon är dock även en uppfriskande vass kritiker av pompösa karlar och ger blanka den i sådant som trendigt mode och stil.
Förekommer i:
