Exempel på litterära figurer
-
Johan Kristian Homan
Man
En medelålders antikvitetshandlare i Gamla Stan i Stockholm, samt amatördetektiv och huvudperson i en lång rad romaner av Jan Mårtenson. Johan Kristian Homan älskar god mat, dry martini, resor, siameskatten Cléo – som han hävdar ofta bidrar till lösningen av de fall han blir indragen i – samt sin särbo, vackra, adliga (och yngre) säkerhetspolisen Francine Wallgren, född Silferstierna.
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
Förekommer i:
-
Easy (Ezekiel) Rawlins
Man
Afroamerikansk krigsveteran, som i slutet av 1940-talet etablerar sig som privatdetektiv i Los Angeles. I böckerna av Walter Mosley får man följa hans liv under följande decennier. T.ex. gifter sig Ezekiel Porterhouse ”Easy” Rawlins med Regina, får dottern Edna och adopterar den stumme Jesus. Easy är sympatisk, snabbtänkt, ser trevlig ut och talar ett fantastiskt, tidsenligt slangspråk.
Förekommer i:
-
Solbritt Andersson
Kvinna
Författarduon Anders Gustafson och Johan Kant försäkrar att den drygt 60-åriga Solbritt Andersson är en alldeles vanlig svensk kvinna. Dock ungdomlig, med kort, spretigt och gråsprängt hår och dessutom rutinerad kriminalinspektör. Tillsammans med förtidspensionerade maken Rune har hon en sommarstuga på Singö i Roslagen, och det är också där hon vanligen får utreda de fall hon arbetar med.
Förekommer i:
