Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Erik Gyllenberg

    Man

    Den pensionerade f.d. bankdirektören i Aroshamn (mycket likt Västerås) blir indragen i ett antal mordfall av sin gode vän, industrimagnaten och amatördetektiven Severin C. Brattenskiöld. Den prudentlige Erik Gyllenberg har varit ungkarl i hela sitt liv, och hans hushåll sköts av den vasstungade trotjänarinnan Frida. Böckerna av pseudonymen Aron Olnafors är pusseldeckare med mycket humor.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vernissage med Döden Bild på bokomslag för Mord på lätt svenska Bild på bokomslag för Mord med sjöutsikt Bild på bokomslag för Döden väntar på värdshuset Bild på bokomslag för Mord mot alla odds
  • Isabella Knyckare

    Kvinna

    Kriminalinspektör vid Stockholmsgruppen, en specialenhet inom NOA, som Lotta Luxenburg skrivit en svit polisromaner om. Isabella Knyckare har genomlidit en traumatisk upplevelse: pojkvännen och kollegan Martin mördades i tjänsten, och hon fortsätter försöka hitta mördaren. Hon ser bra ut, med rak näsa, isblå ögon och fylliga läppar. Hon arbetar ofta i par med kollegan Nikolaj Malmsten.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Infiltratören Bild på bokomslag för Rättskiparen
  • Jakob Studer

    Man

    Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Överkonstapel Studer Bild på bokomslag för Feberkurva Bild på bokomslag för Kinesen
  • Aurelio Zen

    Man

    Kriminalkommissarie Zen är en ensamvarg med bas i Rom, men som löser fall runt om i Italien. Han kan förefalla klumpig, men hans envishet och nonchalanta attityd vad det gäller polisbyråkratiska regler gör honom framgångsrik – och illa sedd hos cheferna. Han skapades av engelsmannen Michael Dibdin, tänkt för en enda bok, men blev så populär hos läsarna att han återkom i ytterligare tio.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kabal Bild på bokomslag för En lång avslutning Bild på bokomslag för Dödens lagun Bild på bokomslag för Così fan tutti