Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Eve Dallas

    Kvinna

    Lång och slank polisinspektör i New York, huvudperson i en lång svit kriminalromaner av J.D. Robb (pseudonym för Nora Roberts) som utspelas om några hundra år. Eve Dallas har muskulös kropp, brunt tovigt hår, whiskyfärgade ögon och vassa ansiktsdrag. Hon är tuff och skicklig i jobbet, och privat gift med den rike affärsmannen Roarke, som har en tvivelaktig bakgrund.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bäddat för mord Bild på bokomslag för Mord med guldkant Bild på bokomslag för Mord med ett leende Bild på bokomslag för
  • Jules-Joseph Maigret

    Man

    Fransk kriminalkommissarie som är något av en ikon i kriminallitteraturen. Maigret var en bondpojke som blev polis mest av en slump, och snabbt gjorde karriär till ett kontor i polishögkvarteret vid Quai des Orfêvres i Paris. Böckerna av belgaren Georges Simenon skildrar inte bara kommissariens utredningar, utan även hans privatliv som inkluderar ett lyckligt men barnlöst äktenskap.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Maigret gillrar en fälla Bild på bokomslag för Maigret i New York Bild på bokomslag för Maigret och den gamla damen Bild på bokomslag för Maigret och hans mord Bild på bokomslag för Maigret på nattklubb
  • Jonas Carlesson

    Man

    Eftersom prosten Jonas Carleson (eller Carlesson, stavningen varierar) anser sig vara ondskans tuffaste motståndare i fiktiva Losta församling utreder han med kraft och föga finkänsligt de brott som begås där. Prosten är kraftigt byggd, med stor näsa, stora tänder, stora fötter men låg panna. Han är ganska lik en häst, förklarar hans skapare Anders Hellén (pseudonym för prosten Carl Greek).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Pil och båge : en bok om mordet i Losta Bild på bokomslag för Sista skriket
  • Reginald Wexford

    Man

    Kommissarie Reginald ”Reg” Wexford i fiktiva Kingsmarkham i brittiska Sussex var en traditionell kriminallitterär polis då Ruth Rendell introducerade honom. Överviktig, med hetsigt humör – som gav honom problem med hans överordnade – men med en trevlig och förstående familj. Under årens lopp blev han lugnare och mer tolerant, och utvecklades till en människokännare av rang.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Skadan skedd Bild på bokomslag för Syndafallet Bild på bokomslag för Den beslöjade Bild på bokomslag för Dödligt sällskap Bild på bokomslag för En gång mord