Exempel på litterära figurer
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
Förekommer i:
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
V.I. Warshawski
Kvinna
V. (Victoria) I. (Iphigenia) Warshawski är en hårdkokt privatdetektiv i Chicago, som inte sällan ställer upp för socialt utslagna personer och lika ofta går till storms mot ohederliga makthavare, hycklande religiositet eller nedtystade politiska skandaler. Pappan kom från Polen, mamman hade judiskt påbrå. Hon har få vänner men en del älskare, har författaren Sara Paretsky meddelat.
Förekommer i:
-
Harry Friberg
Man
Stieg Trenter baserade sin huvudperson Friberg på sin gode vän, fotografen K.W. Gullers. Även Friberg är känd fotograf, glad och alert, med smak för bordets och livets goda samt kvinnligt sällskap. Han är dock inte historiernas egentlige problemlösare, den rollen har kriminalintendent Vesper Johnson. Efter Trenters död tog dennes hustru Ulla över figurerna – och lät Friberg gifta sig!
