Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Alex Cross

    Man

    Efter flera år som änkling och ensampappa till tre barn gifte den afroamerikanske polisdetektiven Alex Cross om sig med Brianna ”Bree” Stone. Men han vägrade lämna slumområdet i Washington där familjen bor och där han arbetar med välgörenhet; fast han bytte sin Porsche mot en Mercedes. Han är atletiskt byggd, fil.dr. i psykologi samt huvudperson i en svit polisromaner av James Patterson.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mary, Mary Bild på bokomslag för Och han älskade dem alla Bild på bokomslag för I spindelns nät Bild på bokomslag för Korseld - Alex Cross [e-bok]
  • Christer Wijk

    Man

    Kommissarie Wijk är en av den svenska kriminallitteraturens mest kända polismän. Han är född och uppvuxen i Skoga (så kallas Nora av författaren Maria Lang i hennes pusseldeckare), och löser de flesta av sina fall där och i Stockholm. Han har nära kontakt med sin mor som ännu är bosatt i Skoga, och gifter sig sedermera med sångerskan Camilla Martin – ett inte helt problemfritt äktenskap.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Siden, sammet Bild på bokomslag för Använd aldrig arsenik Bild på bokomslag för Arvet efter Alberta Bild på bokomslag för Att vara kvinna Bild på bokomslag för Camilla vid skiljevägen +37 st
  • Paul Kennet

    Man

    Flitig piprökare, fil.dr. samt läroverksadjunkt som i tio pusseldeckare av H.-K. Rönblom medverkar till att mord blir uppklarade på olika håll i Sverige. Paul Kennet är en tämligen intetsägande herre med ofta okammad blond pannlugg och sägs se ut som ”en ursäkt på stående fot”. Han får hjälp i sina undersökningar av systern Susanne Mattsman, senare av hustrun, modejournalisten Lena Åtvid.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bok över obefintliga Bild på bokomslag för Död bland de döda Bild på bokomslag för Död men obegråten Bild på bokomslag för Döden i grytan Bild på bokomslag för Höstvind och djupa vatten
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur