Exempel på litterära figurer
-
Van Veeteren
Man
Trots att han har en framgångsrik karriär som kriminalkommissarie tröttnar han på jobbet, sadlar om och blir antikvariatsbokhandlare. Men han fortsätter spela en viktig roll i Håkans Nessers böcker om polisen i Maardam. Van Veeteren är storvuxen och tung, har basröst, är frånskild och opererad för tarmcancer. Han är förtjust i klassisk musik och mörkt öl, och tuggar gärna på en tandpetare.
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
Förekommer i:
-
Sherlock Holmes
Man
Sägs vara historiens mest kända litterära gestalt, stjärna också på film och i TV. Hans krönikör, dr Watson, och adressen 221B Baker Street i London är nästan lika berömda. Arthur Conan Doyle skrev fyra romaner och fem novellsamlingar om honom, sedan dess har mästerdetektiven under såväl eget namn som en mängd alias varit huvudperson i tusentals berättelser av andra författare.
Förekommer i:
-
Ingrid Carlberg
Kvinna
Hon ser alldaglig ut, är lätt överviktig, bryr sig inte så mycket om vare sig klädsel eller utseende och känner sig ofta osäker. Till yrket är Ingrid Carlberg fängelsepräst, gifter sig med sin chef Anders och får en dotter som kallas Lillan. Hon är bosatt på Södermalm i Stockholm, är mellan 35 och 40 år gammal samt huvudperson i fyra psykologiska kriminalromaner av Helena von Zweigbergk.
Förekommer i:
