Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Louis Kincaid
Man
Polis i Michigan, senare privatdetektiv och huvudperson i en rad polisromaner av P.J. Parrish (pseudonym för Kristy Montee och Kelly Nichols). Han har en svart mor och en vit far, och är uppvuxen hos fosterföräldrar. Louis Kincaid har slät, ljusbrun hy, gråa ögon, mörkt hår och höga kindben. Han är singel, men har ett ostadigt förhållande med den kvinnliga kriminalaren Joette ”Joe” Frye.
Förekommer i:
-
Kickan Store
Kvinna
Kickan är ett smeknamn, men vad adjunkt Store är döpt till har hennes skapare Elisabet Kågerman hållit tyst om. Hon och Store har en hel del gemensamt: båda är lärare, båda är gifta med en bibliotekarie (herr Store heter Olle), båda har flera barn och Kickan hyser dessutom författardrömmar. I övrigt är hon närsynt och spelar gärna golf eller seglar – samt är en inte oäven amatördeckare.
Förekommer i:
-
O.P. Nilsson
Man
Vad han heter i förnamn är oklart: Nilsson döps, liksom hans hustru, om i böckerna av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist). Vanligaste varianten är dock Olaus Petrus. Han är överkonstapel, senare kommissarie, en lång, medelålders, barnlös man med grått i håret, buskiga ögonbryn samt gulaktiga ögon och tänder. I de tidiga böckerna arbetar O.P. Nilsson i par med kollegan Kjell Myrman.
