Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Carl Hamilton

    Man

    Den svenske hemlige agenten Carl Hamilton, kallad Coq Rouge, är född 1954 i en adlig släkt samt attackdykare. Efter att ha utbildats i USA och tränats av CIA arbetade han för den militära underrättelsetjänsten OP5, men blev senare generaldirektör för Säkerhetspolisen. I sin ungdom var han dock vänsterradikal. Han är huvudperson i runt ett dussin bästsäljande thrillers av Jan Guillou.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Coq Rouge : berättelsen om en svensk spion Bild på bokomslag för Den demokratiske terroristen Bild på bokomslag för Den enda segern Bild på bokomslag för Fiendens fiende Bild på bokomslag för Den hedervärde mördaren +7 st
  • Arnold Nyman

    Man

    Envis och ärlig kriminalkommissarie, som löser sina fall så grundligt att hans chefer gnisslar tänder – och omplacerar honom. Han har arbetat i Stockholm och Malmö, men främst i Göteborg. Arnold Nyman har ett vardagligt utseende, är änkling och har en vuxen dotter, Helena. Christian Aage (pseudonym för Kjell E. Genberg) har skrivit nio romaner om honom; i den sista har han gått i pension.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Italiensk öppning Bild på bokomslag för Damoffer Bild på bokomslag för Rockad med drottning Bild på bokomslag för Löparna Bild på bokomslag för Kungen hotad
  • Niels Oxen

    Man

    Den ende som tilldelats Danmarks högsta militära utmärkelse, Tapperhetskorset – detta sedan han räddat en hel militär avdelning i Afghanistan. Men kriget har gett Niels Oxen psykiska problem, och han försöker nu utan framgång leva som en eremit, under falskt namn. Han är mager och sliten, har tunt hår i en hästsvans och en son han aldrig träffar, berättar författaren Jens Henrik Jensen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De hängda hundarna Bild på bokomslag för Mörkermännen Bild på bokomslag för Den frusna elden Bild på bokomslag för Lupus Bild på bokomslag för
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek