Exempel på litterära figurer
-
Solbritt Andersson
Kvinna
Författarduon Anders Gustafson och Johan Kant försäkrar att den drygt 60-åriga Solbritt Andersson är en alldeles vanlig svensk kvinna. Dock ungdomlig, med kort, spretigt och gråsprängt hår och dessutom rutinerad kriminalinspektör. Tillsammans med förtidspensionerade maken Rune har hon en sommarstuga på Singö i Roslagen, och det är också där hon vanligen får utreda de fall hon arbetar med.
Förekommer i:
-
Çetin Ìkmen
Man
Denne är en egensinnig kriminalpolis i sin födelsestad Istanbul, som han älskar av hela sitt hjärta. Men han är väl medveten om dess baksidor, och minnena av brotten han utrett har lett till att han kedjeröker och dessutom dricker för mycket – vilket upprör hans muslimska hustru Fatma. Tillsammans har makarna en stor barnaskara som ständigt växer i antal i Barbara Nadels böcker om honom.
Förekommer i:
-
Erlendur Sveinsson
Man
Kommissarie i Reykjavík, och huvudperson i en rad polisromaner av Arnaldur Indriðason. Erlendur – efternamnet Sveinsson nämns enligt isländsk sed sällan – är en skicklig och empatisk polis, men sliten och ibland ångestfylld. En orsak är att han lämnade sin familj då barnen var små, varför minns han inte själv. Ex-frun hatar honom ännu för detta, och både sonen och dottern blev missbrukare.
-
John Puller
Man
Hans far är en legendomsusad general, hans mor försvann då han var liten och hans bror sattes i fängelse för landsförräderi. Enligt David Baldacci är John Puller storvuxen ”som ett berg” och dessutom den amerikanska armens bästa utredare. Han är vältränad, attraktiv och okuvlig då han söker sanningen. Han har tillfälliga förhållanden med olika kvinnor, bl.a. Pentagon-generalen Julie Carson.
Förekommer i:
