Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
Förekommer i:
-
Joona Linna
Man
Finlandssvensk kriminalkommissarie, verksam i Sverige och huvudperson i en romansvit av Lars Kepler (pseud. f. Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril). Joona Linna är medelålders och välbyggd med rufsigt blont hår, ett allvarligt ansikte och grå ögon. Han arbetar efter helt egna idéer, vilket gör att han t.o.m. hamnar i fängelse. Hustrun heter Summa, och de har en dotter, Lumi.
Förekommer i:
-
Bjørn Beltø
Man
Norsk arkeolog, som löser mysterier med religiös anknytning i en svit av Tom Egelands romaner. Bjørn Beltø är drygt 30 år gammal och albino, vilket bl.a. gör att han har dålig syn samt blek hy. Han är singel och har svårt att få förhållanden att fungera, trots att han intresserar vissa kvinnor. Periodvis lider han av ångest, och sitter då helst hemma och lyssnar på klassisk musik.
Förekommer i:
-
Amos Decker
Man
F.d. professionell fotbollsspelare som varit polis, men bröt ihop då hustrun och dottern mördades. Han är inte vacker, men atletiskt byggt och har mörkt hår. Efter morden gick Amos Decker ner sig, blev fet och sunkig och förlorade jobbet. Han tog sig dock samman, blev privatdetektiv och senare FBI-anställd. Han har hypertymesi vilket innebär att han i detalj minns allt som händer honom.
Förekommer i:
