Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Maria Wern

    Kvinna

    Kriminalinspektör, först verksam i fiktiva Kronköping, där hon inte enbart utreder brott utan även försöker få familjelivet, med barn och en sällsynt odräglig äkta man, att gå ihop med en betungande arbetssituation. Senare får hon ett vikariat i Visby, och stannar så småningom på Gotland. Författaren Anna Jansson har även skrivit ungdomsdeckare med Werns son Emil i huvudrollen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Stum sitter guden Bild på bokomslag för Alla de stillsamma döda Bild på bokomslag för Må döden sova Bild på bokomslag för Silverkronan Bild på bokomslag för Drömmar ur snö +21 st
  • John H. Watson

    Man

    Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En studie i rött Bild på bokomslag för Baskervilles hund Bild på bokomslag för Sherlock Holmes i Skräckens dal
  • Ralf Krook

    Man

    Ung, jiu jitsu-tränad journalist och amatördetektiv, först bosatt i Skåne, senare i Solna, och huvudperson i fyra av Olov Svedelids första deckare. Ralf Krooks flickvän och yrkeskollega heter Lia Sjöberg, men byter namn sedan de gift sig. Hon är en pigg och äventyrlig dam, som råkar illa ut i ett par av böckerna, men får hjälp av maken och hans polisvänner Johan Verner och Lennart Rosén.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Döden fyller hundra Bild på bokomslag för Döden tystar mun Bild på bokomslag för Samtal från en död Bild på bokomslag för Skål för döden!
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur