Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Filip Alexandersson

    Man

    Medelålders kriminalkommissarie i Skövde, frånskild med en dotter. I samband med ett mordfall träffar han universitetsrektorn Emma Lundgren. Det leder sedermera till äktenskap, samt två söner – enäggstvillingar. Jobbet och familjen tar dock hårt på Filip Alexanderssons krafter, förklarar författaren Kristina Appelqvist: han hamnar i depressioner och vet inte riktigt vad han vill med livet.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den svarta löparen Bild på bokomslag för Den som törstar Bild på bokomslag för Liv i överflöd Bild på bokomslag för De blå damerna
  • Jonny Lilja

    Man

    Han är polis, men också spelmissbrukare och tvingas därför ställa upp för maffian. Det är inte det enda problemet för kriminalinspektör Jonny Lilja i Malmö. När ex-hustrun Lena mördas blir han misstänkt. Han tar sig dock samman, slutar spela och bor sedan tillsammans med adoptivdottern Maria. Han är, säger författaren Olle Lönnaeus, medelålders, luggsliten med fårat ansikte och bred mun.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Jonny Liljas skuld Bild på bokomslag för Marias tårar Bild på bokomslag för Tiggarens hand
  • Helen Grace

    Kvinna

    Kriminalinspektör Helen Grace hade en svår uppväxt på offentliga inrättningar, som lett till psykiska problem och skuldkänslor. För att bekämpa dem går den framgångsrika, självständiga, attraktiva men också ensamma kvinnan till en professionell ”bestraffare” som piskar henne. Hon är masochist – men också en av de duktigaste poliserna i Southhampton, försäkrar hennes skapare M.J. Arlidge.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ole dole Bild på bokomslag för Bro bro breja Bild på bokomslag för Dansa min docka Bild på bokomslag för … får leken tåla Bild på bokomslag för Nu i ro slumra in
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för