Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Sean Duffy

    Man

    En ung – han är född 1950 – kriminalare med placering i nordirländska Carrickfergus under 1980-talet. IRA-striderna pågår som värst, och Sean Patrick Duffy har det inte lätt som katolik i det protestantiska Nordirland, enligt författare Adrian McKinty. Duffy har mörkt, lockigt hår och blå ögon, är för tillfället singel, lyssnar gärna på klassisk musik och har gömt lite hasch i sitt garage.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kall, kall jord Bild på bokomslag för Jag hör sirenerna på gatan
  • Leo Carring

    Man

    Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Leo Carring: Pistolskottet Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek
  • Lindsay Gordon

    Kvinna

    Hårdkokt, cynisk och lesbisk kriminalreporter, huvudperson i ett halvdussin romaner av Val McDermid. Hon är socialist, feminist och lyssnar gärna på jazz medan hon förgäves försöker minska sin konsumtion av tobak och whisky. Hennes oortodoxa arbetsmetoder är inte alltid uppskattade, framför allt inte av polisen, men det hindrar inte att hon med stor envishet fortsätter använda dem.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I terrorns skugga