Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Cato Isaksen
Man
Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.
-
Yngvar Stubø
Man
Kriminalinspektör i Oslo, senare kommissarie. Yngvar Stubø – som i översättningar ofta får förnamnet Adam – är en medelålders man med ett vardagligt utseende och betecknas som kärv, men är också mycket barnkär. Han träffar och bildar familj med kriminalpsykologen Inger Johanne Vik, som är huvudperson i en svit thrillerbetonade romaner av Anne Holt, och gemensamt löser makarna flera fall.
-
Broder Cadfael
Man
Han är en f.d. korstågsriddare, som vid återkomsten till England blev benediktinermunk och örtagårdsmästare i ett kloster i Shrewsbury i Shropshire där han löser en rad mordfall. Pusseldeckarna om Cadfael av Ellis Peters (pseudonym för Edith Pargeter) utspelas under den i England oroliga första halvan av 1100-talet, och innebar en markant ökning av intresset för historiska kriminalromaner.