Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
Förekommer i:
-
Egon Hjort
Man
Envis, egensinnig och tjurig ungkarl i Falsterbo, en 80-plussare som enligt sig själv ser ut som en 70-åring. Han är en hängiven golfare och har ett komplicerat förhållande till sin paranta granne Elisabeth Ljung, 80. Tillsammans med vännen Ragnar lägger Egon Hjort till polisens förtvivlan ideligen näsan i blöt när ett mord sker i Falsterbo i böckerna av Christina Olséni & Micke Hansen.
Förekommer i:
-
Svante Karlsson
Man
Statstjänsteman, amatördetektiv och schackentusiast i Stockholm som är huvudperson i två deckare av Waldemar Hammenhög. I ”Fallet Antonsson” träffar han den ampra polisdottern Beate-Marie ”Maja” Frankman som gifter sig med honom, och de löser gemensamt mordgåtan i ”Fallet Sehling”. Svante Karlsson ser vardaglig men trevlig ut, är 30–35 år gammal och grovt byggd med en begynnande rondör.
Förekommer i:
