Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lisbeth Salander

    Kvinna

    En ung punktjej, datorexpert (hacker och cracker) med en olycklig uppväxt – hon var bl.a. inlagd på mentalsjukhus – som är en av Sveriges internationellt sett mest kända litterära kvinnliga figurer. Hon är huvudperson i Stieg Larssons Millenium-trilogi, liksom i dess officiella uppföljare. Hon är en noggrann planerare med vänstersympatier, och då det krävs en effektiv action-hjältinna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Män som hatar kvinnor Bild på bokomslag för Flickan som lekte med elden Bild på bokomslag för Luftslottet som sprängdes Bild på bokomslag för Det som inte dödar oss Bild på bokomslag för Mannen som sökte sin skugga
  • Amanda Rönn

    Kvinna

    Hon är egentligen lärare, men har tröttnat på skolan och istället tagit ett vikariat som journalist i sin gamla hemstad Sundsvall. Amanda Rönn är född 1968, rödhårig, kommer från en stor familj, har ett något trassligt privatliv med olika älskare, men är framgångsrik som amatördetektiv i fem romaner av Emma Vall (gemensam pseudonym för Eva Swedenmark, Maria Herngren och Annica Wennström).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Stilla flyter ån Bild på bokomslag för Slutpunkten Bild på bokomslag för Kattjakt Bild på bokomslag för Änglavakt Bild på bokomslag för Vänskapspakt
  • Jakob Studer

    Man

    Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Överkonstapel Studer Bild på bokomslag för Feberkurva Bild på bokomslag för Kinesen
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr