Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Cato Isaksen

    Man

    Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ormbäraren Bild på bokomslag för Drömfångaren Bild på bokomslag för Sorgmantel Bild på bokomslag för Nattsystern Bild på bokomslag för Orkestergraven +7 st
  • Harry Friberg

    Man

    Stieg Trenter baserade sin huvudperson Friberg på sin gode vän, fotografen K.W. Gullers. Även Friberg är känd fotograf, glad och alert, med smak för bordets och livets goda samt kvinnligt sällskap. Han är dock inte historiernas egentlige problemlösare, den rollen har kriminalintendent Vesper Johnson. Efter Trenters död tog dennes hustru Ulla över figurerna – och lät Friberg gifta sig!

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Narr på nocken Bild på bokomslag för Döda rummet Bild på bokomslag för Aldrig Näcken Bild på bokomslag för Dockan till Samarkand Bild på bokomslag för Dvärgarna +43 st
  • Jonas Carlesson

    Man

    Eftersom prosten Jonas Carleson (eller Carlesson, stavningen varierar) anser sig vara ondskans tuffaste motståndare i fiktiva Losta församling utreder han med kraft och föga finkänsligt de brott som begås där. Prosten är kraftigt byggd, med stor näsa, stora tänder, stora fötter men låg panna. Han är ganska lik en häst, förklarar hans skapare Anders Hellén (pseudonym för prosten Carl Greek).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Pil och båge : en bok om mordet i Losta Bild på bokomslag för Sista skriket
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek