Exempel på litterära figurer
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
Förekommer i:
-
Mårten Lind
Man
Han torde vara svensk kriminallitteraturs lataste (vad det gäller jobbet) och hungrigaste polis. Men trots att han ofta försätter sig i penibla situationer krånglar Mårten Lind i Falsterbo sig ur dem tack vare sin naivitet och sina krystade ursäkter, enligt författarduon Christina Olséni & Micke Hansen. Han är storväxt och frodig, gift med dalkullan ”Frugan” och stolt far till två barn.
Förekommer i:
-
Nina Portland
Kvinna
En medelålders – 39 år i första boken om henne – rapptungad, söt och snabbtänkt polis samt ensamstående mor som arbetar som kriminalare i danska Esbjerg. Sonen Jonas engelske pappa försvann i samband med hans födelse, men dyker oväntat upp igen i en av Nina Portlands utredningar. I Jens Henrik Jensens trilogi om henne löser hon envist och hårdhänt mordfall, även tidvis utanför tjänsten.
Förekommer i:
-
Albin Winkelryd
Man
Pensionerad kriminalkommissarie, som i författaren Hans Alfredsons böcker – en roman och en novellsamling – berättar för denne om knepiga fall han löst. Albin Erenfrid Winkelryd är stor och rund och hans händer liknar ett knippe korvar. Han är änkling efter Margit, och spelar som hobby ukulele och saxofon. Dessutom röker han och umgås med sin utomäktenskaplige son Johan som bor i London.
Förekommer i:
