Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Reginald Wexford
Man
Kommissarie Reginald ”Reg” Wexford i fiktiva Kingsmarkham i brittiska Sussex var en traditionell kriminallitterär polis då Ruth Rendell introducerade honom. Överviktig, med hetsigt humör – som gav honom problem med hans överordnade – men med en trevlig och förstående familj. Under årens lopp blev han lugnare och mer tolerant, och utvecklades till en människokännare av rang.
-
Jana Berzelius
Kvinna
Den högutbildade, vackra, vältränade och alltid välklädda samt framgångsrika åklagaren Jana Berzelius i Norrköping är uppväxt i en god familj. Hon har dock en mörk, traumatisk bakgrund: hon har varit barnsoldat och har föga kunskap om sitt ursprung – något hon gör allt hon kan för att dölja. Detta leder till att hon ofta agerar kontroversiellt i de romaner Emilie Schepp skrivit om henne.
-
Þóra Guðmundsdóttir
Kvinna
När vi möter henne i Yrsa Sigurðardóttirs debutdeckare är skickliga advokaten Þóra Guðmundsdóttir 36 år och ensamstående mor till sonen Gylfi, 16, och dottern Sóley. Hon är skild från maken Hannes, men inleder senare ett förhållande med den tyske polisen Matthew Reich. Hon är blond, med långt hår, höga kindben och mandelformade blå ögon. Och så är hon delägare i en advokatbyrå i Reykjavik.